Gunilla
Jag är född 1956 och bor på en gård i Koppslahyttan, utanför Borlänge, med min sambo Ola, mina ponnyer och hundar. Jag
har varit tokig i hästar sedan bebisstadiet.
Jag fick min första häst när jag var 12 år, en liten nordis som var FUX!
En väldigt speciell häst som lärde mej mycket. Mamma och hennes dåvarande sambo
skaffade även några travhästar, jobbade en del på travbanan. Men det var ridning
som jag var mest intresserad av, framförallt hoppning.
Tävlade en del men bara på klubbnivå. Det föddes också en del föl hos oss.
Jag är förresten uppvuxen på en hundkennel, så avel har funnits med sedan
barnsben.
Hur det hela började
När jag var i 18-års åldern hyrde jag in min ridhäst hos en kompis. I
granngården fanns det en shetlandsponny, som var fux, och jag blev otroligt
förtjust i den. Tänkte redan då, att en sådan skulle jag ha en dag... Och så
blev det givetvis, ett antal år senare. Fux var givet såklart, för jag har
alltid varit svag för fuxar. Vintern 1986-1987 lånade jag ett rödskäcksto, som
sällskap åt min ridhäst, som jag sedan köpte. Tyvärr strulade det med
stallplats, så min veterinär fick köpa henne av mig. Jag köpte tillbaka hennes
son (e. Annelunds Gasso RS 206) som också var rödskäck, som jag senare
kastrerade och sålde.
På den tiden var det väldigt svårt att hinna med att köpa bra shetlandsponnyer,
när de väl var till salu, för efterfrågan var stor. Man kan nog påstå att
shetlandsaveln blommade då och under ett antal år därefter.
Jag fick tag på ett 2-årigt sto i Helsingborg, som jag köpte osedd. Almnäs Uline
hette hon och var efter Paul van de Papenhoeve RS 185 (ue. Gletness Rockall RS
155). Hon visades på premiering med 38p. Jag hade sedan Ullis, som hon kallades,
några år innan jag sålde henne vidare och hon fick ett hingstföl efter Lockinge
Napoleon RS 111.
Stamston
Sommaren 1990 var jag i Nossebro på utställning. Där jag blev väldigt förtjust i ett hingstföl som hette Almnäs Benny, som
också visade sig vara till salu. Jag pratade med den dåvarande ägaren, Anne Pagmar
på Stuteri Jäboruder, som
erbjöd mig att även få köpa Bennys mamma.
Och så gick det alltså till när
Goldan Tammy RS 1200 kom i min ägo. Det visade sej vara ett lyckat köp.
Senare köpte jag även hennes halvsyster,
Moniek van de Heide RS 1202, av Torsten och Ulla Jeppsson på
Almnäs Stuteri. En mycket trevlig kontakt som jag har haft mycket nytta
och glädje av. En vänskap som senare resulterade i möjligheten att få köpa Almnäs Flis RS 343.
 Tammy Foto: Pernilla Persson |
|
Hingstar
1994 köpte jag två hingstföl, en fux och en svart. Den ene var Almnäs Flis RS 343 och den andre hette Almnäs Frej (e. Wessel v.d. Amstelhof RS 235). Jag visade Frej som 3-åring med 39 poäng, så jag kastrerade och sålde honom som barnponny. Eftersom Flis behövde mer tid att utvecklas, så väntade jag tills han blev fyra år med att visa honom. Så, på våren 1998 åkte jag alltså ner till Borås för att visa Flis och han blev inte bara godkänd med hela 42 poäng, utan fick också högst poäng av de nygodkända hingstarna! Det var otroligt roligt!
På en resa till Bengt Ohlsson på Furunäs Stuteri hittade jag och mina väninnor Furunäs Bonzo RS 269 Det blev kärlek vid första ögonkastet. Fast man funderade ibland vad man gav sig in på, då han var totalt ohanterad! Men hans snälla ögon fick mig att smälta! Med massor av tålamod och minst lika mycket kärlek, fick jag hans förtroende och kunde köra in denna då 4,5-åriga hingst utan problem. Sedan, bara några månader senare, visade jag Bonzo på hingstpremieringen och han blev inte bara godkänd med 41 poäng - utan gjorde även ett godkänt bruksprov. Det kan man kalla LYCKA!
Jag har även två egna uppfödningar som blivit godkända avelshingstar. Det är Kölnäs Camillo RS 301 och Kölnäs Gor-Tex RS 382, båda fuxar och båda numera exporterade till Finland.
Nutid
Det har varit otroligt roliga år, med mycket framgång. Men även motgång. En jobbig skilsmässa
bland annat. Flis fick förstoppning efter att han blev Årets Ponny och hamnade på operationsbordet
på Ulltuna i Uppsala där han blev buköppnad.
Men min lilla tappre herre klarade det med bravur,
helt otroligt! Stort tack till veterinärerna som lyckades rädda honom samt till min väninna, May
på Älvåsens stuteri, som ställde upp och följde med på så kort varsel. TACK!
Höll ett tag på att sluta med
shetland, men kunde när allt kom till kritan inte sälja Flisen. Så nu har jag lånat in en del egna uppfödningar för att få tillbaka min stolinje, som jag har varit så nöjd med.
Nu hoppas jag på många fler trevliga år med denna underbara och kloka lilla (stora) ponny.
Jag bara älskar mina underbara ponnyer!
